Dom har blivit med lägenhet!

Går runt och är överlycklig för min Älskling coh hans kompis Simon. Dom har nämligen blivit med lägenhet! En stor rymlig sak vid Kronprinsen som är helt fantastiskt med två balkonger och en riktigt snygg fondvägg. ConGratz Grabbar!


Du kan bli exakt vad du vill.



Jag tror på att man kan bli precis vad man vill. Det är bara fantasin som sätter gränser. Bara du kämpar riktigt hårt, håller ögonen på målet och aldrig släpper din dröm. Tankekraften är en kraft vi inte ska underskatta, den kan göra under! Min stora dröm är att bli filmskådespelerska med Julia Roberts som min stora idol. Och om detta är något jag vill med hela mitt hjärta och aldrig slutar tro på så kommer det att ske. Jag är hundra procent säker på detta! Vi är kapabla till precis vad vi själva vill uppnå och visst är detta fantastiskt?
Så underskatta aldrig er själva. Get out there och gör er dröm till verklighet.

Hej på dig Inluensan.







Jaha, då blir man bara sämre och sämre. Hej på dig Influensan. Jag längtar tillbaka till Tahiland och saknar Pappa som cyklar runt i en gammal by i Vietnam.

Lycka kan komma oväntat.

En medelålders man som vi bor nästangranne med har varit svårt sjuk i flera år. Idag knallade han förbi mig glad i hågen i vårvädret och hälsade glatt. Då blev jag Lycklig; en frisk man, tänkte jag, Hälsade och gick in genom min dörr.


Förlåt.

Jadu, dålig uppdatering, oförlåtligt. Men det blir lite bloggtorka när jag har en oexisterande kamera. Känner mig halv.

Gothmusik, en chock.

Ja, Oj så fel man kan ha. Har skrivit klart arbetet om Svartrockare och Gothare idag. Vad kan jag säga? Lite chockad är jag. Jag som trodde att deras musik var skrik och growl (eller hur det svavas), sådan musik där texten inte hördes för allt myller och skrikande. Men så fel man kan ha, sådan musik är tydligen metal, och kanske på sin höjd Gothmetal. Riktigt bra musik lyssnar dem iaf på. Hör bara på denna och denna!

Gammal hederlig post.

Det damp ner till brev till mig i vår brevlåda. Alltid lika roligt med ett handskrivet kuvert adresserat till en. När jag öppnade det var det en inbjudan till en 20 års fest, eller 57 års fest som det stod. Med bilder och en rolig text och man blev hur sugen som helst på att gå dit.

Så facebook i alla ära, Ge mig tillbaka gammal hederlig post i brevlådan lite oftare!

Söndagsmorgon.

Denna låt spelas på Repeat och jag tänker tillbaka på sommaren. Lars Winnerbäck betyder sommar och hallandsvänner som saknas. Kanske festival i sommar, peace and Love perhaps?



Skumt.

Idag fick jag ett rött kuvert i bervlådan. Den innehöll information om mitt pensionssparande. Det kändes Skumt.

Helt underbart.

Världens nya stjärnskott!? Brett Dennen, helt underbar och vet precis vad världens problem är och är inte rädd att ta upp dem!



Irritated.

Oh jag blir så irriterad! Som jag nämnde igår ska vi ha slutprov i Matte C på fredag. Alltså nationella prov tidigt på fredagsmorgonen och provet är på 200 sidor matte C! Kill Me.
Saken är att vi har haft tidsbrist i vår kurs. De första kapitlena tog vi lugnt och fint och jag fattar verkligen allt i dom. Men det sista (längsta och svåraste) hastade vi oss över och nu POFF så är det prov. Läraren tycker alltså att vi ska sätta in en extra lektion med repetition. Mycker smart, alla håller med! MEN, jag och tre till från min klass är dom enda som valt Matte C vilket ledde till att vi läser det med Europaklassen, och nu sätter läraren in extralektionen när DEN klassen kan. Vi fyra har en annan lektion under den tiden och den kan vi inte bara skita i att gå på. Då STRUNTAR alltså vår lärare i att ge oss någon extralektion och bara låta oss få en lektionstimme mindre, en lektion som iaf jag verkligen skulle behöva! Riktigt orättvist! 

AH! Jag blir så sjukt irriterad! SÅ. Nu har jag fått skriva av mig lite.

It's all coming back to me.

Var och besökte min gamla skola idag. Jag åker förbi den varje dag med bussen hem men jag har inte satt min fot där på mer än två år! Och OJ vilka nostalgi känslor jag fick när jag traskade runt i mina gamla korridorer, gick in i mitt gamla café och knackade försiktigt på lärarrumsdörren. Jag kände mig jättevuxen och allt kändes verkligen jätte smått, trots att jag växt högst tre centimeter sedan jag gick ut därifrån.

Vilka år jag hade där, så roligt vi hade, klass 9A. Skolans bästa klass. Niornas kabaré, strandbaden festerna, hänget i biblioteket, den påhittade romansen mellan träslöjdsläraren och bibliotikaren, den knasiga bildlärarinnan och alla oräkneliga timmar i cafét. 10 helt underbara år och tusentals minnen! Ljungenskolan och dess väggar andas många barns minnen och där tillbringade jag hela min barndom, från fem år till 15!

"Inte springa bara gå, akta alla som är små, hålla skolan snygg och fin. Visa upp en vänlig min."


TjejTräff innan strandbaden, 2004

Inget består.

Ja, jag är vädligt blödig Men filmen igår var riktigt sorglig. Jag grät som ett barn och kunde inte sluta trots att eftertexterna hade rullat på en bra stund. Det var något riktigt sorgligt med filmen, man blev på något sätt väldigt medveten om att inget består. Allt har ett slut och ingen kommer leva för alltid, livet blir inte alltid som man tänkt sig och man ska ta vara på alla möjligheter man ges. Everything is an opportunity, even the ones you miss.

Ingen är odödlig och livet är det som pågår medan vi sysslar med annat. Man kan göra precis vad man vill och man ska inte låta någon stå ivägen för ens drömmar, allt är möjligt. Du kan göra exakt vad du vill göra, och du Ska göra exakt vad du vill göra.

Kvällskvisten.

varje hjärtslag och lovers are lonely strömmar ut från högtalarna och jag sitter och tittar på fotot på mig och Philip på mitt skivbord och bläddrar i min Elle. En bra dag, ett bra liv.

Egypten.

Kulturnörd och solälskare som jag är ser detta inte fel ut. Inte fel alls..








Saknar mitt långa hår.


California.

Tänk om ett år när jag kommer befinna mig i California! Att åka till U.S.A. har varit en dröm för mig sedan jag var tio år, jag är en sucker för Romantiska Komedier och jag måste åka dit för att se med egna ögon hur der egentligen är, förstår ni? Philip säger att jag kommer bli besviken för att det inte alls är så idylliskt som jag tror, men jag måste ändå få se det själv. Annars kommer jag undra hela mitt liv vad som skulle hänt om jag hade åkt!

So, California, here I come!



En av anledningarna med min resa är att lära mig surfa!


Facebook?

Är det egentligen en toppen idé det här med facebook? Jag menar, det är ju som att man inte behöver prata längre för allt finns ändå på facebook. Vem som blivit ihop, gjort slut, strulade på festen, blivit vänner etc..
Okej, klart det kan vara kul att veta. Men så kul är det faktiskt inte när man ser något på facebook som man trodde att personen i fråga skulle berättat för en innan alla andra fick reda på det. Kanske diskutera för och nackdelar och hur personen kände och liknande. Då känns det faktiskt inte så kul att se det på facebook, samtidigt som alla andra, och då inse att Nä, så bra vänner var vi kanske inte..?

En sväng på stan

Idag blev två av mina tre lektioner inställda vilket resulterade i att jag åkte med Katinka i till stan och hon, jag och Julia tog en fika på Espressohouse. Mycket mysigt! Jag gick sedan och inköpte Philips första julklapp, eller egentligen är det två saker men han ska få dom i samma paket! Älskar att köpa julklappar! Blir så glad när jag ser reaktionen när personen öppnar ett paket jag vet att den har önskat sig!

Såg en man som såg ut som Jultomten. Han satt och matade fåglarna på Gustav Adolfstorg och han log med hela ansiktet. Jag började också le, och jag log stort och brett! Som glädje sprids lätt! Jag tror nog det var jultomten också.



Är det Okej att sova på jobbet?

Sova på arbetstid, komma försent utan att varken be om ursäckt eller jobba igen förseningen, ta in vänner i köket och bjuda dem på mat, ta raster lite när man själv vill och dessutom inte säga till att man går. Är detta ett Okej uppförande på en arbetsplats? Jag skulle vilja påstå att detta uppförande inte är okej under några omständigheter. Men hur ska chefen veta vad som pågår om ingen säger till, och vågar man säga till en som är fyra år äldre och dessuom heltidsanställd?

Ja, man vill inte bli en tjallare men man vill samtidigt att reglerna ska gälla för alla, ingen ska få göra något som de andra inte får. Om någon är för bakis för att jobba, ska man då be dem att skärpa sig och fortsätta jobba eller ska man tillåta att de ligger och sover på arbetstid men samtidigt veta att de känner sig bättre efter en timme eller två?

Ska man säga till chefen? Och i så fall vilket på vilket sätt ska man lägga fram det?
Eller ska man låta det fortsätta och då få acceptera att personen i fråga tar sig mycket mer friheter än du själv, och att du kanske får jobba extra hårt för att din arbetskollega har tagit en rast?

Ja, vad ska man göra i en sådan situation, vad skulle ni gjort?


Tidigare inlägg Nyare inlägg